Hantera överraskningar #likeaboss

Hallå! Hur är läget? Med mig är det bra tack. Jag måste ju säga att när jag i måndags skrev att veckans innehåll på bloggen skulle bli en överraskning inte räknade med att den skulle bli ståendes tom både tisdag och onsdag pga att jag behövda hänga mer i den analoga världen än vad jag planerat. Så ja, det blev verkligen en överraskning! Vilket fick mig att tänka på det här med att hantera överraskningar som chef. För det är ju bara när det är positiva saker som händer som vi kallar "plötsliga och oanade händelser" som "överraskningar". I alla andra lägen är de "problem" eller "utmaningar". Eller hur? Och som ledare, ja... Då kommer du att ställas inför massor med olika plötsliga och oanade händelser och hur kan du hantera dem #likeaboss?

Överraskningar: hiss eller diss? Vissa gillar dem, andra skyr dem likt pesten. Som chef är det dock en fördel om du lär dig hantera dem oavsett om du gillar dem eller ej.

Hantera överraskningar #likeaboss

Förvänta dig det oväntade

Om det är något som mina år som projektledare har lärt mig så är det att problem alltid kommer att dyka upp oavsett hur bra du än planerar eller förbereder dig. Därför kan anfall vara ditt bästa försvar och och du förväntar dig att det förmodligen kommer att hända oväntade saker - ja, då blir du inte heller förvånad om det oväntade händer. Och nej, det handlar inte om att du ska springa runt och oroa dig eller försöka förutse alla problem som kanske kan inträffa utan helt enkelt räkna med att saker du inte har tänkt på kommer att dyka upp på vägen.

Minska din stressnivå

Något jag märker t-y-d-l-i-g-t hos mig själv är hur stress försämrar min förmåga att hantera överraskningar. I värsta fall blir känns allt som dyker upp som stora motgångar och ökar på den upplevda arbetsbördan tiofalt. Det här är inget som är unikt bara för mig utan majoriteten av oss reagerar så när vi känner oss stressade och pressade. Vi blir känsligare för förändringar och får det svårare att hantera dem. Därför är ett så stressfritt arbetsliv som möjligt en bra grej att försöka få till. Inte bara av denna anledning (förstås) men det kan hjälpa dig att hantera oanade situationer mycket bättre eftersom du har bättre kapacitet till att förstå vad som händer och agera på det.

Framförallt när det oanade känns som en rejäl kalldusch kan det behövas ett (eller tio) extra djupt andetag för att inte låta känslor som chock, ilska eller frustration ta överhanden.

Ge dig själv tidsmarginaler att hantera dem

En annan väldigt hjälpsam grej är att ha luft i sin kalender om dagarna som är obokad där du 1. kan göra saker som har dykt upp 2. göra saker som har skjutits på för att det dök upp något annat. Mycket praktiskt och jag kan varmt rekommendera att det knepet. Det värsta som kan hända med detta, det är att du får lite tid över. Fint va?

Öka mellanrummet mellan det som händer och din respons

Att vara känslomänniska ser jag inte som en svaghet som ledare, tvärtom. Däremot är det nyttigt i en ledarposition att inte reagera direkt känslomässigt på det som händer omkring dig. Men ja, det inser jag ju nu att det är ett ämne som förtjänar en, eller flera, egna bloggartiklar. Men för att fatta det kort. Som ledare kan du tjäna mycket på att inte reagera känslomässigt direkt på allting som händer, framförallt inte problem som dyker upp. Försök ta ett djupt andetag och ställ dig själv frågan: vad händer här egentligen? Då kan du hjälpa dig själv att tänka mer logiskt och minska risken för att du agerar i affekt.

Vad säger du om överraskningar? Tycker du det är superkul, jobbigt eller är du mer som jag där det beror på ens humör?

När det blir bråk på jobbet

Det bästa är förstås när stämningen är god på jobbet. Allra bäst när arbetsgruppen har nått det sista stadiet av FIRO-modellen och kan tycka olika och diskutera saker utan den goda stämningen förloras. Men så är det tyvärr inte alltid. Ibland kan de olika åsikterna rent utav leda till att medarbetare blir rejält osams. Ibland går det så långt att ett gräl uppstår. Hur kan och bör du som chef agera när det blir bråk på jobbet? Vad finns det för do's and dont's att tänka på?

Don't! Som chef är det inte okej att se två medarbetare eller kollegor högljutt ryka ihop i ett storbråk utan att gå emellan. Bild: StockSnap från Pixabay

Don't

Gå därifrån eller låtsas som det regnar

Att som chef gå undan eller bara låtsas som om det regnar när två eller fler medarbetare ryker ihop så att det blixtrar högljutt är bara fel. Inte nog med att det tyder på konflikträdsla. Det kan också skapa framtida problem för både personerna som rykt ihop men också själva arbetsgruppen. Beteendet att inte kliva in och hantera situationen som ledare innebär att du tycker det är okej att bråka offentligt på arbetsplatsen. Vilket det inte bör vara eftersom det ofta leder till en otrygg arbetsmiljö och negativ stämning.

Haka på bråkandet

Motsatsen till att låtsas som om det regnar är att ryckas med och joina grälet. Undvik det med. I ett sådant här läge är det din roll att vara neutral, lugn och stabil och det blir extra viktigt. Oavsett hur arg eller irriterad du blir på och av situationen.

Låt parterna "rensa luften" fritt

Ett "knep" som jag har sett användas ibland vid konflikthantering är att låta de olika parterna "rensa luften". Detta med syftet att de ska få ur sig allt så att man kan stryka ett streck över detta och gå vidare. Jag har hitintills aldrig sett något gott komma ur den metodiken. Det vanligaste utfallet är att konflikten förvärras snarare än förbättras. Eller att en eller båda parterna känner sig otrygga och påhoppade. Men också att det som kanske var en sakfråga från början snarare leder till personangrepp vilket i sin tur innebär att samtalet blir allt annat än konstruktivt. Konflikthantera det i stället ordentligt.

Do! Kom ihåg att det är okej att inte alltid vara sams jämt på jobbet. Att alltid tycka likadant och aldrig har diskussioner eller konflikter är direkt ohälsosamt i en organisation. Men det är såklart viktigt att alla alltid behandlar varandras olikheter med professionellt och med respekt. Bild: JackknifeS från Pixabay

Do

Bryt grälet direkt

Som du kanske har anat är det alltså jätteviktigt att du som ledare bryter grälet direkt (framförallt om det är riktigt högljutt). Beroende situationen, vilka som är inblandade och var och när detta sker kan olika angreppssätt behövas. Det viktigaste är att bryta in och efter det är det ofta en bra idé att ta med de bråkande parterna in till en avskild och neutral plats med syftet att...

Gå till botten med problemet

Det räcker nämligen sällan med att avbryta bråket utan det finns en poäng med att faktiskt reda ut saken ordentligt. Fråga båda parter vad som hänt, låt alla inblandade få säga sitt, håll diskussionen konstruktiv och hjälp dem att hitta en väg framåt. Både gällande problemet och hur ni ska agera mot varandra om liknande situation händer igen.

Ta fram spelregler inom arbetsgruppen

Har bråket skett bland alla kollegor? Då är det inte bara de bråkande som påverkas. Om kollegor har fått äran att bevittna det som hänt finns det en poäng att prata med gruppen med. Helst inte genom att lämna ut personerna du precis pratat med, men en kort information om att det är utrett är klokt för att stilla eventuella draman. Har ni inte gjort det innan kan det sedan vara bra att ha en gruppdiskussion där ni dels pratar om hur olika tankar och åsikter är viktiga. Men också att ni tillsammans tar fram spelregler inom arbetsgruppen för hur ni ska kommunicera med varandra. Det kan hjälpa er att bli mer konstruktiva vid kommande konflikter.

Vad säger du som läser? Har du någon gång varit med om bråk på jobbet och hur hanterade du eller din chef det? Insåg också under tiden som jag skrev detta att jag inte har skrivit någon guide sedan tidigare om just konflikthantering och hur du som chef kan hantera en konflikt. Vill ni att jag skriver en sådan framöver?

Styrkor och svagheter som specialistchef

Förra veckan pratade vi om dig som generalistchef. Så nu har förstås turen kommit till dig som specialistchef! Vad ska du tänka på när du är specialist i en ledarroll? Och vad kan du ha för styrkor respektive svagheter?

Koalan måste väl ändå vara ett av de gulligaste specialisterna i vår natur? Bild: Pixabay

Styrkor och svagheter som specialistchef

Styrka: Som specialist så finns möjligheten att du får större förtroende och auktoritet genom och tack vare dina sakkunskaper och yrkeskompetenser. Kunskap (och information) är makt vilket du som specialist förmodligen har inom ditt område.

Svaghet: Ett klassisk exempel på ett misstag inom chefsrekrytering är att man befordrar den bästa säljaren till att bli försäljningschef oavsett om hen kan leda personal eller inte. Det som kan gå fel är att vara sakkunnig inte är samma sak som att vara en god ledare. Chefskapet är på många vis en egen profession och behöver också behandlas som det vilket flera olika specialistchefer som visar gå att göra med bravur.

Styrka: Som specialist har du viktiga kunskaper och förmågor som är otroligt värdefulla för organisationen.

Svaghet: En potentiell risk med specialisering och att ha ett fokusområde är att du kan ha svårt för att förstå och genomföra förändringar eftersom du ser ditt perspektiv framför helheten.

Definitionen av att vara specialist är att vara smal inom ett område eller nisch men som ledare kan du tjäna på att tänka det som finns utanför det sammanhanget ibland. Bild: Pixabay

Ledare och specialist, vad kan vara bra att tänka på?

Nätverka även utanför din nisch

Det är förstås alltid viktigt att nätverka som ledare men det är lätt hänt att fastna i den branschen eller nischen som du redan verkar inom. Men kom ihåg att också nätverka utanför din nisch för att bygga ett brett nätverk även om du är specialist.

Kom ihåg: alla kan inte det du kan

Som specialist sitter du, bokstavligen talat, på specialistkunskaper. Därför är det viktigt att påminna sig om att alla inte kan det du kan och agera efter det. Dels genom att anpassa sig efter det och säkerställa att alla är med på tåget även om de inte har samma kunskaper som du. Men också genom att dela med dig kunskaper, berätta vad som kan hända och motivera olika beslut.

Bredda ditt perspektiv

Alla verkar vi i olika kontexter och som specialist kan det vara värdefullt att försöka zooma ut och sätta in det ni gör i helheten och försöka förstå det. Det kommer att hjälpa dig mycket i ditt chefsuppdrag, inte minst om du leder andra specialister.

Och precis som jag skrev förra veckan: läs detta med en liten glimt i ögat. Vi behövs allihop på våra arbetsplatser och det bör därför inte finnas någon värdering mellan generalister respektive specialister. Känner du igen dig som specialist i punkterna ovan? Har du några andra styrkor och svagheter som du vill lägga till på listan?

Styrkor och svagheter hos en generalistchef

Generalist och specialist är två olika termer som ofta används i affärslivet. Antingen så har du specialistkunskap inom ditt yrkesområde alternativt så anses du vara en generalist som har mer ytlig kunskap inom flera olika områden. Vilka styrkor respektive svagheter kan du som generalistledare ha? Och vad kan vara viktigt för dig att tänka på?

Generalisters styrka i djurlivet är att de är anpassningsbara och kan klara både förändringar och nya miljöer bättre än specialister. Något som kan kännas igen även i affärslivet. Bild: Pixabay

Styrkor och svagheter som generalistchef

Styrka: Eftersom du har lite kunskap om flera olika saker kan du ha lättare för att se helheten och ha ett helikopterperspektiv i ditt ledarskap.

Svaghet: Risken finns dock att du kan ha kunskapsluckor om olika sakfrågor eller delar av processerna. Undvik det genom att ställa många frågor!

Styrka: I och med att du kan ha enklare för att se hela bilden som generalist kan det också vara lättare och smidigare för generalister att ta till, sätta sig in i och förstå av organisationsförändringar.

Svaghet: Det kan ibland, givetvis beroende på organisation och arbetsgrupp, vara som svårt att få förtroende lika enkelt som generalist jämfört med om du är specialist. Ibland kan det också vara svårare att få förtroende av specialister eftersom ni inte delar bakgrund.

Styrka: En annan styrka att nyttja är att du har en bred palett av kompetenser att använda dig av. Men också anpassa dig efter rollen och organisationen som du befinner dig i och uppdraget du gör.

Svaghet: Det är lätt hänt att du, din kompetens och dina färdigheter blir svåra att kategorisera för omvärlden eftersom du är bra på flera olika saker och därför inte passar in i ett enda fack.

Använd din förmåga att både kunna zooma ut och se helheten och zooma in för att se detaljer som generalist. Det kan gagna dig mycket i ditt arbete. Bild: Pixabay

Ledare och generalist, vad kan vara bra att tänka på?

Nyttja andras kompetens

Att ställa många frågor är alltid värdefullt för en ledare. Men som generalist är det extra betydelsefullt för att få en verklighetstrogen helhetsbild även om du inte har koll på alla detaljer. Använd också din tillgång till andras talanger och kompetenser klokt. Då behöver inte du vara den som har koll på allt utan i stället ge dem möjligheterna att göra sitt arbete.

Legitimera dina kunskaper

Kan du få diplom eller certifieringar som bekräftar dina olika meriter? Skaffa dem! Nej, det borde inte behövas men det kan hjälpa dig i din framtida karriär om du har "kvitton" på dina kunskaper.

Nätverka

Att nätverka är alltid en god idé. Men som generalistchef kan det vara extra viktigt att lära flera andra vars kunskaper kan kompletteras med din. Alternativt så att du vet vem du kan ställa olika frågor till när du behöver det!

Nästa vecka kommer en liknande artikel om specialistchefer. Och ja, självklart är det så att ni ska läsa detta med lite glimten i ögat. Men viktigast av allt är att vi alla behövs på våra arbetsplatser för att skapa en så stor mångfald som möjligt! Känner du igen dig som generalist i punkterna ovan? Har du några andra styrkor och svagheter som du vill lägga till på listan?

Den mörka triadens ledare – om krokodilchefer

Det finns bättre och sämre chefer. Sedan så finns det riktigt dåliga chefer. Chefer som medvetet och mer eller mindre metodiskt använder sig av härskartekniker och manipulationer för att få igenom sin egen vilja. De är ovanligare men vi är likväl många som har mött dem: den mörka triadens ledare.

Har du någon gång mött en ledare som är glad och trevlig tills det inte passar längre och slukar allt och alla på sin väg mot att uppfylla sina egna mål? Då kanske du har mött en av den mörka triadens ledare. De är inte många men kan orsaka stor skada i arbetsgrupper. Bild: Pixabay

Narcissism, machiavellism och psykopati

Den mörka triaden är ett samlingsbegrepp för de tre olika personlighetsstörningarna: narcissism, machiavellism och psykopati. Det finns inga direkta siffror i forskningen men ungefär en procent i Sverige uppskattas kan lida av psykopati. Så det är knappast så att var och varannan chef lider av någon av dessa personlighetsstörningar. Men de som har det kan skapa oerhörda problem och skador på en arbetsplats. Jeanett Paludan, VD för Management Partner, har specialiserat sig på den mörka triadens ledare och kallar dem till vardags för krokodilchefer.

Jeanett Paludan Foto: Privat

− En krokodilchef är en ledare som i princip bara har en egen agenda, är manipulativ och använder sig av härskartekniker för att söndra och härska. Drivkraften för personen är inte att göra bra saker eller att dela med sig utan det är en egoistisk drivkraft som bottnar i någon av dessa personlighetsstörningar, säger Jeanett Paludan.

Den mörka triadens ledare

Den mörka triadens ledare är ganska olika till sin karaktärmen den psykopatiska saknar helt empati menar Jeanett Paludan. Jaget går förelaget och till skillnad från de andra två så har psykopaten ofta självinsikt omsitt beteende. Machiavellisten är en cynisk och manipulativ periodare och mestoförutsägbar. Så länge hen får vara med och bestämma kan hen vara trevlig attarbeta med, men om personen inte får göra det kan personen i stället bli enriktig krokodil. Machiavellisten är också noga med sitt ansikte utåt och attupprätthålla sin yttre fasad till skillnad från narcissisten vars problematikofta visas i noll självinsikt, överdriven självkänsla och glorifieradsjälvbild. 

− En narcissist är flera vis som ett barn eftersom de är omogna, självupptagna och saknar ett vuxet förhållningssätt till utmaningar och motstånd även om de är ofta väldigt snabbtänkta som blir spjutspetsduktiga och kompetenta på en sak, säger Jeanett Paludan.

Den mörka triadens chefer kan också påminna om krokodiler just för att de är så himla svåra att upptäcka. Ofta är de både vänliga och charmiga till en början. Bild: Pixabay

Vad kan de åstadkomma?

Gemensamt för mörka triadens ledare är att varje steg de tarär genomtänkt och planerat. De har hård kontroll, tycker inte om motstånd ochdu kan räkna med att de håller information för sig själv och använderinformation i sitt maktspel.

− De är ofta protektionistiska och planerar väldigt nog omvad de ska informera om. Det finns ingen transparens eller öppenhet och alltidett bakomliggande syfte till informationen som ges ut.

Med en sådan chef kan det splittra medarbetare i olika läger men också binda samman personerna eftersom gemenskapen blir stärkt. En krokodil tycker inte om motstånd. Man kan räkna med att de håller information för sig själv. Protektionistiska, de planerar väldigt noga vad de ska informera om.

Hur undviker man dem?

Så hur undviker man att få krokodiler i sina organisationer?Och vad gör man om ens chef är krokodil? En del av problematiken som omgerkrokodilchefer är att de ofta är manipulativa i det dolda och det kan därför talång tid innan det börjar knaka och spricka i omgivningen. Men några avsymptomen är hög personalomsättning, hög sjukfrånvaro eller sjuknärvaro, osäkeroch otrygg arbetsmiljö med mycket konflikter och problem.

− Du kan inte ändra krokodilen utan bara miljön som denverkar i. Så antingen går du med i motståndsrörelsen och använder arbetsrättenför att dokumentera och agera mot chefen. Alternativt så försöker du accepteraläget eller, om du har möjlighet, sök dig därifrån, säger Jeanett Paludan.

Hennes råd är att försöka låta bli att rekrytera ochbefordra krokodilchefer i första hand, men det är inte alltid så enkelt.

− Det är jättesvårt att känna igen en krokodil. De går inte att se i en personlighetsanalys eftersom de ofta är väldigt manipulativa. Referenser är alltid viktigt att ta från olika håll. Och det borde du som medarbetare också göra om du vill undvika att få en krokodilchef. Ta referenser på chefen så att du säkerställer att får en bra ledare som ser till att du utvecklas och mår bra, säger Jeanett Paludan.

Vad säger du som läser? Har du någon gång mött en ledare eller kollega som passar in på beskrivningen krokodilchef? Och om ja, vad hände då?