Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender och eftersom frågan för den tionde december också finns med i årssammanfattningen jag brukar göra varje år tweekade jag helt fräckt om den till en som jag brukar få då och då!

Fråga: Vad brukar vara mest utmanande med att vara chef?

Mitt svar: Det varierar såklart beroende eftersom alla har och möter olika utmaningar i sitt ledarskap. Jag har under åren också sett att det ändå finns några olika mönster i vilka sorters problem som jag blir kontaktad för i olika tider vilket är spännande, liknande sorters dilemman tycks liksom hopa sig periodvis. Under det här året har väl topp tre trenderna handlat om att göra sig umbärlig som chef eller, hantera akuta kriser eller leda dysfunktionella arbetsgrupper.

Men generellt är en vanligaste utmaningen med att vara chef personalansvaret, att medarbetare inte alltid gör det som behövs, ska eller fungerar på arbetsplatsen. Sedan kan det se otroligt olika ut hur det tar sig uttryck. Ibland är det enskilda medarbetare som beter sig problematiskt, ibland är det delar av, eller hela, arbetsgrupper som är dysfunktionella - ibland är det både och samtidigt. Snåriga, komplexa situationer med många olika lager och som ofta också får en emotionell koppling för att man som chef bryr sig om personerna man jobbar med och sitt arbete. Dåliga förutsättningar till att leda är inte heller ett ovanligt dilemma eller att man inte får adekvat ledarskapsutbildning och träning i sitt uppdrag.

Tänk vad tråkigt det hade varit ändå om vi alla var sådär rationella och logiska som vi så gärna vill tro? Eller likadana för den delen? Lättare att vara chef hade det kanske varit men nej, just det... Då hade ju arbetslivet varit homogent och mindre lönsamt och inkluderande än vad det borde vara.

Som chef ständigt behöver arbeta inom ledarskapets olika dimensioner parallellt vilket i sin tur kompliceras ytterligare av att allting och alla tenderar att förändras med ojämna mellanrum plus att väldigt få saker inom ledarskap är svart/vitt rätt/fel. Det mesta rör sig inom gråzoner och “beror på” en massa olika saker och det är därför jag kan bli frustrerad av bristen för respekt som både medarbetare och chefer ibland kan visa inför ledande roller. Chefsuppdraget är en egen profession och det är utmanande för alla på olika sätt. Men spännande är det! Och jag är så imponerad av de ledare som jag får följa på olika sätt för de gör verkligen jobbet som krävs både med att leda andra och sig själva.

Vad säger du som läser? Vad inom ledarskap tycker du är svårast?