Stressrelaterade sjukskrivningar och utmattning sägs ibland vara den nya folksjukdomen. Alltfler drabbas och även om en inte varit drabbad själv känner många någon som har varit det. Bara de senaste åren upplever jag att alltfler blir mer medvetna om hur utmattning fungerar och inser att en person som har blivit utmattad inte bara ”känner efter lite för mycket”. Men fortfarande är det många ledare som känner sig rådvilla med vad de ska göra när en medarbetare blir utmattad. Den här artikeln med saker alla chefer behöver veta om utmattning är för dig! Eller för dig som är utmattad och som vill hjälpa din chef att göra sitt jobb.

Saker alla chefer behöver veta om utmattning

Utmattning är en sjukdom, inget påhitt

Att vara utmattad är inte synonymt med att vara lite trött, sliten eller känna efter för mycket. Det är inte heller något påhitt och det går inte att vara ”lite utbränd”. Utmattningssyndrom har visat sig kunna ge hjärnskador, bland annat i en avhandling från Umeås Universitet, och ska därför tas på allra största allvar. Hur mycket eller hur lite erfarenhet du själv har av utmattning så gäller det att du som chef allra minst är medveten om det.

Det är arbetsgivarens lagstadgade ansvar att hjälpa individen rehabiliteras

Det är lätt hänt att som chef känna att man inte har tideneller kunskaperna att kunna hjälpa en medarbetare hur mycket som helst efter ensjukskrivning. Men vare sig ni vill det eller inte ingår i ditt chefsuppdragoch ni som arbetsgivare är enligt Arbetsmiljölagen skyldiga att hjälpaindividen i sin rehabilitering och detta ska enligt Arbetsmiljöverket sketillsammans med medarbetaren det berör och, vid behov, Försäkringskassan. Så tapå dig chefshatten och börja med att läsa på allmänt om utmattning men också…

Lyssna in medarbetarens behov

För även om det förstås finns många röda trådar gällande utmattningssyndrom, exempelvis den extrema tröttheten, minnes och koncentrationssvårigheter och ljus- och ljudkänslighet, så är det sjukdomsbilden inte alltid densamma för alla. Det beror dessutom på varför medarbetaren blev sjuk överhuvudtaget. Ibland är det bara arbetsrelaterade anledningar som ligger bakom, ibland är det händelser och kriser i privatlivet och ibland är det både och.

Var alltså inte rädd för att fråga medarbetaren om hur hen mår och vad hen behöver för att må bättre. Kom bara ihåg att den som är sjuk är i en utsatt position och därmed kan känna sig både utelämnad och exponerad så gör det med välvilja och omtanke. I ert arbetsgivaransvar ingår sedan att skapa en handlingsplan för rehabiliteringen och här är ni enligt Arbetsmiljöverket skyldiga att bidra med anpassning av olika slag oavsett om det gäller arbetsuppgifter, lokaler, arbetstider eller särskilda arbetsverktyg.

En bra idé att kalla till ett möte där medarbetaren,arbetsmiljöombudet, Försäkringskassan, läkare och eventuellt andrakontaktpersoner är med. Det gemensamma målet för er alla är ändå attmedarbetaren ska bli frisk och kunna jobba fullt ut igen. Så genom att träffaskan ni diskutera åtgärder och handlingsplan för att detta ska ske och vilkaolika insatser som behövs.

Det gäller också att se över er organisation i stort. En studie från Linköpings Universitet visar exempelvis tydligt hur arbetsgivare måste sänka kraven på sina medarbetare för att förebygga att de blir sjuka i utmattningssyndrom.

Det tar tid att bli frisk

Något som kan vara otroligt frustrerande både för den drabbade individen och er som arbetsgivare är att en utmattning inte går över av sig självt under en vecka eller två – hur gärna en vill det. Det kan med andra ord vara väldigt viktigt att du som chef hjälper medarbetaren att utmanas i en lagom takt. Kanske rent utav har en hand på handbromsen för medarbetaren så att hen inte tar på sig för mycket på en gång.

Öka arbetstiden och arbetsbördan successivt över tid

Något som ofta är avgörande för rehabiliteringen är att ökaarbetstiden och arbetsbördan successivt och att inte gå från noll till hundrapå en gång. Låt också medarbetaren få stanna ett tag på varje steg iåterhämtningstrappan så att ni inte skyndar er vidare för fort, att göra detökar nämligen risken för onödiga återfall.

Ett annat viktigt tips som jag fick från min läkare isamband med min egen rehabilitering från utmattning var att inte ökaarbetstiden och arbetsbelastningen på samma gång. Så om medarbetaren jobbarhalvtid med arbetsuppgifter som är anpassade efter 50 procent och ska gå upptill 75 procent – börja med att bara öka arbetstiden och inte antaletarbetsuppgifter under de första veckorna. Sedan kan ni lägga till fler och flerarbetsuppgifter. Annars är risken att det blir för mycket på en gång och niriskerar istället att medarbetaren kanske inte klarar av att gå upp i tid elleratt det tar ännu längre tid att anpassa sig till den nya belastningsnivån. Detär inte heller rimligt att förvänta sig att en medarbetare som ska jobba 50eller 75 procent ska hinna med allt hen gjorde när hen jobbade heltid. Det ärså viktigt att ni anpassar arbetsuppgifterna efter vad som är rimligt och intevad som önskvärt att personen klarar av. 

Andra saker som kan vara bra att ha med sig är att:  

Ingen utmattning behöver vara den andra lik

Även om många utmattades erfarenheter är lika så är det inteså att alla behöver vara identiska.

Det krävs ofta flera olika insatser från flera olika instanser

Rehabiliteringsprocessen kräver också ofta flera olika insatser från olika håll. Exempelvis kommer Försäkringskassan förmodligen att var delaktiga. Samtalsstöd från psykolog eller terapeut är definitivt något som kan vara värdefullt för att medarbetaren ska kunna finna insikt i varför hen blev sjuk och hantera traumat livskrisen som en utmattning kan innebära. Men också fysiska stödinsatser, som att träffa en sjukgymnast, en massör eller arbetsterapeut kan underlätta rehabiliteringen.

Läs gärna mer om det här: Den utbrändes rehab-team

Allting kostar i energi (och att priset ändras från dag till dag)

Sist men inte minst, så är det viktigt att försöka förstå att allting som vi tar för givet när vi är friska kan var oerhört påfrestande för den som är utmattad. Att duscha kan vara för ansträngande. Att gå runt kvarteret som sjuk kan vara jobbigare än att springa ett maraton som frisk. Vanligt bakgrundssorl kan upplevas som att stå bredvid högtalarna på en nattklubb. För att inte tala om att fatta beslut, klä på sig eller att försöka komma på vad en kan äta till middag. Som om det inte är nog så kan priset för alla olika aktiviteter variera från dag till dag. Det som går bra ena dagen kanske inte alls går att göra nästa dag och så vidare. Det är därför det är så viktigt att medarbetaren får möjlighet att vänja sig vid nya belastningar i en rimlig takt över tid.

Vad säger du som läser? Har du några tips eller erfarenheter att dela med dig utav? Har du några frågor om hur du som chef kan hantera läget när en medarbetare är utmattad? Hör av dig till mig på

clara@bossbloggen.se!