Det sägs att ingen som är en quitter någonsin vinner. Men är det verkligen sant? Måste vi vinna allt vi ställer upp i? Är man misslyckad bara för att man ”ger upp” något som man trodde på? Verkligen inte. Tvärtom kan det ibland vara bra att stänga dörrar för att andra möjligheter ska kunna öppnas. Här är tre lägen där det är bra, om du kan, att ge upp en arbetsplats eller en chef och det förr snarare än senare!

Q som i Quitter

Om ledarskapet eller arbetsgivarens värderingar strider mot dina egna värderingar

Man kan inte tycka lika om allting eller ha samma syn på världen jämt. Men om du befinner dig i situationen att dina och arbetsgivarens värderingar skaver mer än de samverkar? Eller om företaget utåt säger en sak medan verkligheten är en annan för er som jobbar där? Ja, då kan det vara läge att lyfta diskussionen internt. Det är en bra grundregel överlag att försöka lyfta diskussionen och bidra till en förändring först. Men om du har testat att göra det och inte fått något gehör, då är det kanske värt att fundera över hur bra du trivs och om det kan vara värt att söka sig vidare istället. Ty förändring är obekvämt och finns det ingen vilja eller något eget incitament till att göra saker annorlunda - då är tyvärr risken att inget kommer att förändras av sig självt.

Om du mår kasst på och av jobbet

Om du inte trivs på jobbet, känner dig otrygg eller för överbelastad mer än en kort, överblickbar period ska du definitivt prata med din närmsta chef och/eller ert arbetsmiljöombud om detta. Alla har rätt att må bra på jobbet. Sker det ingen förändring eller förbättring? Sök nytt om du kan och så fort du kan. Det är inte värt att stanna på en arbetsplats som får dig att må dåligt eller som får dig att bli sjuk på kuppen och risken är att om du stannar kvar för länge är att du börjar må för dåligt för att orka söka dig vidare.

Om ledarskapet är dåligt

Har du en dålig chef? Har du försökt prata med hen om vilka effekter hens ledarskap får för dig och gruppen men fått noll eller bara defensiv respons? Ja, du anar nog vad jag kommer säga då. Quit, quit, quit! Gärna så snart du kan. Det kan gå att vända ett dåligt ledarskap till bra sådant eftersom det är inte alltid ett kasst ledarskap bara beror på chefen. Men inte om intresset inte finns från chefens sida. Och eftersom dåligt ledarskap kan få så otroligt negativa effekter på individ-, grupp- och organisationsnivå är det lika så bäst att lämna så snart som möjligt.

Så! Det är alltså inte så enkelt att det alltid är bättre att stanna kvar och stå ut eller kämpa på. Sedan vidhåller jag att det alltid är viktigt och bra att försöka få till en förändring innan man kastar in handduken - men om det inte fungerar då kan du också lämna med känslan av att du gjorde vad du kunde åt situationen. Vad är din relation till att avsluta saker? Enkelt? Svårt? Själv har jag tränat upp den förmågan efter min utmattning där jag - helt uppenbart - bevisat att jag saknade den. Att jag är envis är en styrka många gånger men det kan snabbt också vara en svaghet om man inte tränar sig i att sluta göra saker. Hur funkar du?