Hej, hej, hej! Hur är läget? Det är fredag och solen skiner här i Skåne. Så himla härligt. Jag vet inte om ni minns det men jag var ju sjukt nervös för några veckor sedan eftersom jag har skickat in mitt livs första bokmanus till förlag och inväntade besked från dem. Så, i förra veckan fick jag svar och det svaret har på sätt och vis förändrat allt och samtidigt ingenting.Jag kommer förmodligen att skriva min bok men jag kommer inte göra det just nu. De som jag har pratat med gillar min idé, det gillar vad jag gör men vill vänta och se hur jag utvecklas vidare de under det närmsta halvåret-året. Tråkigt eftersom jag vill presentera min ledarskapsmodell i sin helhet för er men ja, samtidigt förstår jag dem. Även om vi blir fler och fler här för varje månad (vilket är fantastiskt!) så har Bossbloggen inte funnits i två år ens en gång. Hehe, är lätt att glömma bort det nu när vi pratar nästan varje dag men så är det ju.

När planer förändras

Det kändes först som ett nederlag att inte bli signad direkt, som att jag inte är bra nog att satsa på redan nu. När jag fick beskedet sprutade tårarna av besvikelse och jag var så arg och ledsen på mig själv. Men efter att ha brutit ihop en sväng så lugnade det sig och vet ni vad? Nu ser jag det som positivt. Dels för att jag är en optimistisk människa som bryter ihop och kommer igen. Men framförallt för jag har haft en annan idé med mig sedan jag startade Bossbloggen som jag inte har hunnit med att förverkliga.Så nu, när jag hade bokat upp jättemycket tid i vår och sommar för att skriva boken som nu står tom, innebär det att den här idén kan få bli verklighet i stället. En grupp för oss som är morgondagens ledare. Den kommer inte att kunna gå live förrän i juni/juli då jag har lämnat in min uppsats och lite andra projekt men sedan drar den igång och det ska bli så himla roligt!Läs mer: Återhämta sig från misslyckande

Ett fönster som öppnas

En annan tröst, som min kära fästman också har påmint mig om sedan jag fick detta besked, är att det här inte ens är en refusering. Den feedback som jag har fått om boken har varit toppenbra och bara för att den inte blir verklighet så snart som jag själv skulle önska ja, det behöver inte vara av ondo. Tvärtom känns det som att ett fönster har öppnats trots att dörren fortfarande står på glänt. Sedan vet man förstås aldrig vad som händer i framtiden, saker kan både gå snabbare och ta längre tid än vad en tror. Vi har ju bara börjat vår resa! Och ja, som du märker får ni hänga med på både fram- och motgångar. Om nu ens kan kalla detta för motgång egentligen. Det kändes så först men nä, change of plan stämmer nog bättre. Och vad gör planer om inte förändras?Har du någon gång upplevt detta? Att du har tänkt och planerat för något som sedan ändras rätt så drastiskt? Vore superkul att höra!