Du ser på långt håll att medarbetaren är superstressad på det sammanbitna kroppsspråket, den marscherande gången och att hen inte har en sekund över för lunch, fika eller småprat. Finns det något du som chef kan göra åt det? Finns det saker som du inte bör göra när en medarbetare är för stressad? Ja och ja, enligt Harvard Business Review men också undertecknad!

Don't

Använd inte klyschor eller peppande ordspråk

När det verkligen gäller så kan uttryck som ”When the going gets tough, the tough get going” eller ”Livet ger dig inte mer än du kan bära” eka tomt i stället för att inspirera

Prata inte om din egen jobbsituation

Det här kan låta självklart men jag har både sett och fått berättat om chefer som besvarar medarbetares stress med fraser som ”känner du dig stressad? Då skulle du veta hur jag har det!” eller ”Jaså, är du stressad. Du ska vara glad att du inte är chef då”. Försök fokusera helt på medarbetaren och dennes situation.

Förminska inte din medarbetares stress 

Undvik fraser som “oroa dig inte”, “du överreagerar” eller “bit ihop”. Det finns de som blir fulla av jäklar anamma och blir peppade av det men risken är större att medarbetaren känner sig förlöjligad eller inte tagen på allvar.

Moralisera inte

Om du inte upplever medarbetarens stress som berättigad så kan det vara lätt att påpeka att hen ”hade kunnat prioritera annorlunda” eller ”använt sin tid bättre”. Men hur hjälpande är det egentligen? Oftast inte alls.

Låt samtalet bli ältande

Många gånger är det lättare för oss att prata om hur stressade vi är i stället för att ta tag i sakerna som stressar oss – en vanlig och mänsklig reaktion. Låt därför inte inte samtalet ut för mycket på tiden. Att ventilera är bra och ibland hjälper det att få uttrycka högt varför man är stressad för att det ska bli bättre. Men försök läsa av när gränsen mellan ventilering och ältande hotar att dyka upp och styr då över samtalet till att prata om det finns något konkret som kan göras för att personen ska känna sig mindre stressad.

Do

Vi kan aldrig förändra andra människor och det gäller även dig som är chef. Du kan inte heller bota andras stress åt dem – vad du kan göra att skapa möjligheterna till att stressen minskar. Så utöver att prata med medarbetaren och låta personen ventilera sin stress finns det några andra knep du kan ta till:

Fråga efter behoven

”Vad kan hjälpa dig?” eller ”Hur kan vi göra för att underlätta?”. Om du får svaret ”jag vet inte" eller ”ingenting” föreslår HBR att du ska sitta tyst och stilla i femton sekunder eller tiden som det tar att sjunga ”ha den äran” i ditt huvud. Ibland när man är superstressad kan det vara svårt att själv se en lösning på problemet direkt. Men med lite betänketid kan nya tankar eller idéer poppa upp.

Uppmuntra medarbetaren

”Det här klarar du. Jag såg dig hantera den här [sätt in valfritt exempel] situationen förut”. Eller till exempel: ”Det här klarar du. Jag såg hur väl du presterade under de tuffa förhandlingarna vi hade i det senaste projektet”. Då hjälper du medarbetaren att få en positivt laddad vision som hen vet är sann. Det är peppande och kan hjälpa personen att bryta sitt (förhoppningsvis) tillfälliga självtvivel.

Ta med medarbetaren på en kort promenad

Fysisk aktivitet lindrar stress. Så ta med medarbetaren ut på en kort men rask promenad eller gå en sväng i era trappor. Gör något enkelt och direkt.

Vad säger ni läsare? Har ni några fler tips på hur man som chef kan fånga upp och peppa stressade medarbetare sådär på stående fot? Dela gärna med er av era råd och erfarenheter.