Det är nog ingen nyhet för någon av er här att jag gillar fart och fläkt och när mycket händer. Hehe, det pirrar i kroppen bara jag tänker på det. Att få jobba med varierande saker, få olika intryck och nya lärdomar är det bästa jag vet. Men i och med utmattningen behövde jag lära mig den hårda vägen att pauserna behövs och att stanna upp och idag är tempoväxlingarna en del av min vardag.

Bara en sån sak att kunna vandra ett varv i trädgården medan det regnar är sjukt mysigt.

Vissa veckor (som den förra) är megaintensiva, majoriteten lagom händelserika och några är medvetet lugna. Samtidigt märker jag att den här typen av tempoväxlingar inte hör till vanligheterna, i alla fall inte att göra det så aktivt och medvetet.

Med det sagt är det inte alltid enkelt att sakta ner när det går emot både ens fostran och natur vill göra det motsatta. Men det är ändå det jag gillar mest på kvällar och helger. Bara skrota runt i största allmänhet med M eller i mitt eget huvud. Häftigt ändå hur man kan förändras med åren. Nu hade jag inte velat vara utan variationerna. Hur funkar du? Är du som jag och vill ha det varierat eller föredrar du ett mer utjämnat tempo?