En ny dag randas. Bokstavligt talat för jag skriver dessa rader när gryningsljuset börjar fördriva nattens mörker. Bebis ligger i min famn och sover och jag borde sova jag med men det är så vackert att vara vaken nu. Till min egen förvåning måste jag säga att jag älskar att vara föräldraledig, det är betydligt mysigare och mer tillfredsställande än vad jag kunde föreställa mig. Sömnbristen gör såklart också sitt. Jag funkar fruktansvärt dåligt när jag inte får sova som jag behöver och då är det skönt att inte ha behövt åstadkomma mer än att hålla bebis vid liv. Men nu är jag lite, lite jobbsugen igen och vill gärna ha en fast punkt där den lilla hjärnkapacitet jag har får användas. Är tydligt att jag mår mentalt bra av att få jobba lite här och där när andan faller på.

Jag skulle inte påstå att jag känner mig ruttad som förälder än men lite varmare i kläderna är man allt.

Så härmed tar ett nytt kapitel sin början! Ett där jag till allra största del är föräldraledig men kommer att börja blogga igen lite grand på halvfart. Behöver nog känna mig fram lite vad som funkar men eftersom jag har kunnat börja skriva mer de senaste veckorna märker jag hur gott det gör mig och varför samla de texterna på hög bara för att? Så nu kör vi igen tänker jag. Välkommen tillbaka in i mitt huvud och till det här hörnet av internet igen!