Den onödiga stressen

Hallihallå, hur är läget? Med mig är det trött men fint ändå. Har jobbat i en extremt lugn takt idag eftersom jag är sliten från de senaste dagarnas kvällsjobb. Men de var värda det! Panelsamtalet igår anordnades av Helsingborgs Kvinnokarta och det var så himla roligt att få höra grymma Josephine prata om Tidskriften för hemmet som var Sveriges första feministiska tidning som började ges ut på 1800-talet. Ska dock inte snurra mig in på det nu för jag vill lufta det här med stress med er.

Den onödiga stressen

Jag tycker det blir mer och mer uppenbart när det pratas om decemberstress och hur socialt accepterat det tycks vara att man ska vara superstressad i december för att det är extra mycket som händer då. Var ligger rimligheten i det? Hur hamnade vi där? Varför stressar vi när det inte behövs?Jag menar. Det är väl knappast någon som dör för att vi inte hinner med allt som vi tror att vi borde prick föra jul. Eller? Samtidigt vet jag hur lätt det är att blir stressad i onödan. Jag känner det själv. I och för sig inte ett dugg för att det är december utan snarare för att det är mycket som händer. Det är som att jag reagerar fysiskt starkare på stress än vad jag behöver, helt utan anledning. Vilket är fascinerande och antagligen en rest från utmattningen.Jag hoppas att det är något som kommer att ge med sig och jag gör därför mitt bästa för att slappna av ändå och slappa så mycket som möjligt. Den här kvällen har till exempel redan hunnit innebära att jag har gjort lakritskolor för första gången i mitt liv. Blev otippat bra och nu väntar en lugn kväll nerbäddad i soffan med tända ljus, min kärlek och ett eller två avsnitt av Godless.Hur har du det just nu? Känner du av någon decemberstress och är den i så fall relevant eller helt i onödan?